ekonomisk trygghetStörre krav på ekonomisk trygghet på landsbygden
Den som bor i en större stad kan lättare hantera en oväntad ekonomisk förändring än de som bor på landsbygden. Har man tidigare åkt bil till jobbet är det oftast möjligt att istället åka kollektivt. Visserligen kan det upplevas något omständligare med längre restid men möjligheterna finns i alla fall. Även boendet går ofta att påverka genom att hyra eller köpa en mindre och billigare bostad än tidigare. Generellt är utbudet stort och möjligheterna till ändrad livsstil relativt stor.
Detta kan jämföras mot de som bor på landsbygden som i betydligt större utsträckning är behov av bilen både för att komma till jobbet och till samhällsviktiga instanser. Här finns inte heller mindre hyresrätter utan de allra flesta äger sina bostäder vilket skapar en mindre flexibilitet gällande boendet.
Kräver ekonomisk trygghet…
Hur stor ekonomisk buffert som en person bör ha beror framförallt på hur familjesituationen ser ut och hur man bor. En familj som bor i en villa med hög driftskostnad behöver därmed ha en betydligt större buffert än en ensamstående person i en mindre hyresrätt.
Överlag bör därmed personer på landsbygden ha en större buffert och en större ekonomisk trygghet än många i storstäderna. Men detta inte enbart utifrån skillnader i kostnader och möjlighet att ändra livsstilen utan även utifrån utbudet av den offentliga sektorn.
…och samarbete
På ett flertal mindre orter finns byaföreningar som gemensamt tar ekonomiskt ansvar för service som annars den offentliga sektorn står för. Det kan då gälla allt från enklare kollektivtrafik till snöskottning och bevakning.
Dessa föreningar skapar inte enbart ett ekonomiskt samarbete kring gemensamma investeringar utan jobbar även ofta för att skapa företagskontakter som hjälper ortsbefolkningen. Är det mycket skogsbruk på orten är det inte ovanligt att man bygger upp samarbete med återförsäljare av maskiner och redskap inom detta område. Medlemmarna kan då exempelvis få en viss procent rabatt på alla inköp. Andra samarbeten är med låneförmedlare, ex Consector, som därmed kan jämföra och ställa bankerna mot varandra för att pressa räntekostnaden hos föreningsmedlemmarna. Ett annat exempel är gruppanpassade försäkringar utifrån vad som efterfrågas av medlemmarna.
Överlag finns alltså ett större behov av ekonomisk trygghet på landsbygden än i de större städerna. Men samtidigt skapar detta samarbeten i olika föreningar som skapar en viss ekonomisk och praktisk trygghet.